Sverige ska ställa om – vi ska bli världens första fossilfria välfärdsland. 2040 ska vår elproduktion vara 100 procent förnybar och 2045 ska vi ha noll nettoutsläpp av växthusgaser. Omställningen innebär helt nya sätt att tänka och göra. Är då solceller ett solklart val?
Hög tid för omställning
Det är svårt att förutse framtiden, men vi vet att Sverige står inför en gigantisk omställning av energisystemet och att vårt elbehov kan fördubblas på 20 år, bland annat pga. elektrifieringen och omställningen av industrin. För att vi ska minska vår påverkan på klimat och miljö, emotse de ökade energibehoven, förbereda för eventuella krissituationer och för att nå de svenska klimatmålen behöver vi ställa om snabbt. Vi behöver rätt typ av energisystem där vi fasar ut fossilt och för in fossilfritt och förnybart.
Den tredje delen av IPCC-rapporten* som kom i april 2022, fokuserar på hur utsläppen kan minskas och beskriver hur vi kan lyckas med hållbar omställning och hållbar utveckling. Energifrågan beskrivs i rapporten som en väldigt stor del av omställningen eftersom energi är grunden för välfungerande samhällen och deras utveckling. Och fler än IPCC menar att frågorna är viktiga. Energipolitiken ligger på femteplats över svenskarnas viktigaste politiska fråga enligt Novus, mars 2022.
Är solel lösningen?
Solel en viktig del av lösningen. Det är inte den enda lösningen, men en mycket viktig del. Svensk solel svarade för ca 1% av den svenska elanvändningen under 2021. Tyskland är bäst i Europa. Där stod solelen för ca 10% av elproduktionen under 2021 (källa: energy-charts.info). Södra halvan av Sverige har solstrålning som är jämförbar med norra halvan av Tyskland på årsbasis. Det finns alltså stor potential för oss att öka vår solenergi. Solenergi är en av de snabbast växande energikällorna och
andelen förnybar energi växer hela tiden över hela världen. Med en kombination av olika förnybara källor blir en ekologisk och ekonomiskt stabil elmix verklighet.
Jordbruk eller solbruk?
Det svenska landskapet är del av vår historia, vår samtid och vår framtid. Historiskt sett har jorden nyttjats till jordbruk, något som även fortsatt kommer vara mycket centralt. Vi behöver jordbruket för att klara försörjningen. Nytt är att vi även behöver solbruk, detta för att klara omställningen.
Jordbruk och energiproduktion ställs ofta emot varandra, men det behöver de inte alls göra. Båda kan agera parallellt, till och med på samma yta. Vi behöver ett mångfasetterat och diversifierat jordbruk som möter krav på mindre utsläpp av växthusgaser, mer biologisk mångfald, mer lokal energiförsörjning och ökad energieffektivitet. Genom att kombinera jordbruk med solbruk får vi just detta. Tillsammans blir det vinst på flera områden samtidigt – vi sprider vi ut risken, vi ställer om Sverige och vi fortsätter bedriva det så viktiga jordbruket. Genom att kombinera de båda värnas och värdesätts även lantbrukarnas viktiga arbete.
När solceller på mark installeras görs en insats på 40 år. När åkermark omvandlas till järnväg, hus eller asfalt går den aldrig att få tillbaka. Men installationen av solel är reversibel. Efter 40 år, som är solcellernas beräknade livslängd, kan de monteras bort. Marken har då nyttjats både till att säkra livsmedels- och energiproduktionen, driva omställning och att rädda klimatet.
Vilken mark ska användas till solparker?
Sveriges landyta består av 40,7 miljoner hektar. Av den ytan är 69 % (ca 28 miljoner hektar) skogsmark och 8% (drygt 3 miljoner hektar) jordbruksmark, alltså åkermark och betesmark. Att åkermark ska tas ur produktion när livsmedelsförsörjningen behöver öka skapar en målkonflikt och väcker debatt. Men målet är inte att i första hand etablera solel på åkermark. Primärt fokuseras på andra marker, som t ex impediment (mark med låg förmåga att producera virke), betesmark och lågvärdig jordbruksmark. Om solel byggs fullt ut (30 GWp), tas endast 0,5-1% av åkermarken i anspråk och mycket av denna yta kan kombinera solel och odling, s.k. agrivoltaics, eller solel och djurhållning, s.k. samexistens. Intresset för solcellsparker växer. Från 2020-2021 ökade anmälningarna från 3 till 20 varav 6 låg på klassisk åkermark.
Vad innebär det för markägaren?
Omställningen behöver ske snabbt, vara lönsam, storskalig och hållbar. Och det går fort nu. Tekniken finns. Nu är det lämplig mark och intresserade markägare som ska hittas. Markägarna vill vara med och bidra till omställningen, men många står just nu med ett ben i varje läger – att både vilja bygga solelparker och att öka livsmedelsproduktionen. Vi behöver bibehålla och öka vår självförsörjningsgrad i Sverige. Jordbruket och landsbygden måste fungera. Vi ska ta hand om och värna vår jordbruksmark. Som tidigare nämnts finns inget motsatsförhållande kring detta. En markägare måste ta hänsyn till många parametrar när det gäller deras mark och markägare som t ex. lantbrukare, är inte vana att se på sin mark som en plats där el produceras. Eftersom solel är en relativt ny företeelse är det inte uppenbart för alla inblandade vad en solpark kan komma att innebära. Budskapet att det inte handlar om att välja mellan jordbruk och solbruk behöver bli tydligare. Även detta budskap behöver bli tydligare; en etablering av en solpark ökar mark- och resurseffektiviteten, vilket gör det till en lönsam åtgärd med en stabil inkomstkälla som ger trygghet.
Både lönsamt och hållbart
Vi på Solkompaniet ser äganderätten som något väldigt centralt. De markägare som vill ställa om ska kunna göra det utan hinder. För att det ska vara möjligt finns vi som en pålitlig partner som längs hela processen tar hänsyn till alltifrån målkonflikter till tillstånds- och samrådsprocesser. Det ska vara lönsamt att äga mark och med solel blir det både lönsamt och hållbart. Solbruk kompletterar mixen med andra verksamheter på gården. Målet är alltid att marken ska kunna utvecklas och förvaltas på bästa sätt. Både för att få den att avkasta mer och vara i gott skick för framtida bruk.
Är du markägare och är intresserad av att veta vad vi kan göra tillsammans?
Kontakta oss – våra markutvecklare står redo att svara på dina frågor
Bli uppdaterad på det senaste – prenumerera på vårt nyhetsbrev
*IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) är FN:s mellanstatliga klimatpanel som grundades 1988. De publicerar regelbundet rapporter om det rådande läget byggt på vetenskap och underlag från tusentals experter och forskare.