Solpaneler som producerar el på marken, hjälper både jordbrukare och klimatet. I den här artikeln hälsar vi på i en tysk agrovoltaics solelpark — och tittar också på andra platser där agrovoltaics lönar sig. Hur stort kan agrovoltaics bli?

Solceller kan vara en integrerad del av vissa former av jordbruk

Fabian Karthaus växte upp med solenergi.

– Min pappa byggde den första solcellsanläggningen på ladugårdstaket och man kunde se att det fungerade, säger han.

Idag är Fabian 33 år och äger själv två stora solenergisystem. I en av solelparkerna växer också bär under panelerna. För fem år sedan tog Karthaus över sin fars gård nära den västtyska staden Paderborn och driver den vid sidan av sitt arbete.

På dagarna arbetar den utbildade elektroingenjören, Fabian, som produktchef för jordbrukselektronik för att: ”Jag kan inte försörja en familj med inkomsterna från att odla 80 hektar åkerbönor, spannmål, raps och majsgrödor.”

Fabian Karthaus odlar bär under solpaneler och vill expandera i framtiden

Värme och torka har också orsakat en betydande skördeminskning de senaste åren.

”Min fru och jag började fundera på hur vi kunde fortsätta att driva gården på ett meningsfullt sätt”, säger Karthaus. Det var så idén att odla bär under ett soltak med genomskinliga moduler föddes.

”Vi funderade på vilken sorts bär som passar till vilken sorts ljus och skugga. Blåbär och hallon är skogsväxter, så det fungerar riktigt bra”, säger han.

Första skörden från plantorna förra året var bra. Vanligtvis odlas växterna utomhus eller i folietunnlar.

Fabian har en hypotes om att skuggan under modulerna kan öka avkastningen. Extremt varma somrar är ett ökande problem för växter, även i Tyskland. Som Fabian förklarar det så gör solpanelerna att avdunstningen minskar och därmed sparas vatten.

”Vi mätte det en gång här. Avdunstningen är ungefär en fjärdedel jämfört med växter i det öppna fältet”, förklarar han.

Panelerna är monterade för att släppa igenom en viss mängd ljus

SOLPANELER UPPE, BÄR UNDER

Solpanelerna ger inte bara skugga och minskar avdunstning, de producerar också solel. Med 750 kilowatt effekt genererar systemet cirka 640 000 kilowattimmar per år, vilket motsvarar 160 hushålls elbehov.

Karthaus får knappt 0,06 € (0,07 USD) per kWh för att mata in det i nätet. Han vill själv använda en del av solelen för att driva sina egna kyl- och frystorkningssystem. Om han var tvungen att köpa elen från energileverantören skulle det kosta honom omkring 0,25 euro per kWh.

”Det är en win-win-situation för alla. Det betyder att vi kan generera grön el lokalt, decentraliserat, där energin förbrukas”, säger Karthaus.

I Tyskland fungerar denna odlingsmetod bra för bär, äpplen, körsbär, potatis och produkter som tomater och gurkor. I andra regioner i världen kan olika anläggningar och moduldesigner vara mer lämpliga.

Detta vidsträckta komplex av växthus i Kinas Fujian-provins är utrustat med solpaneler

STOR POTENTIAL ÖVER HELA VÄRLDEN

Vilka grödor som passar var, kan de som är intresserade lära sig av Max Trommsdorff, expert på agrovoltaics vid Fraunhofer Institute for Solar Energy Systems i den sydtyska staden Freiburg. Agrovoltaics, att använda jordbruksområden för att samtidigt producera mat och solel. Trommsdorff och hans kollegor ger råd till regeringar över hela världen och anordnade nyligen en internationell konferens om solel och jordbruk.

Beroende på plats måste man uppskatta de optimala ljusförhållandena för anläggningarna samt lokal efterfrågan på el, säger Trommsdorff.

”Det finns stora regionala skillnader: Det beror på vad som odlas, vilka klimatzoner som är, vilka landsbygdsstrukturer som är.”

Bönder i södra Tyskland gör tester i dessa fält för att se vad som växer bäst där

Den stora utmaningen, säger han, är ömsesidig förståelse: ”Vad kan solceller göra? Vad behöver jordbruket för framgångsrik integration?”

Trommsdorff och hans kollegor ser en enorm potential för agrovoltaics världen över. Det finns redan några agrovoltaiska anläggningar i Europa, Mali, Gambia och Chile; men den stora majoriteten är hittills i Asien.

Världens största anläggning, med en kapacitet på cirka 1 000 megawatt och som täcker 20 kvadratkilometer (cirka 8 kvadrat miles), ligger i utkanten av Gobiöknen i Kina. Odlingen av gojibär under modultaken är tänkt att göra den torra jorden bördig igen.

I Japan skördar bönder redan från mer än 2 000 agrovoltaics solelsystem.

”Syftet här är att stödja strukturförändringar, stoppa landsbygdsflykten och skapa framtidsutsikter för landsbygdsbefolkningen”, säger Trommsdorff.

Det finns bärodlare i Nederländerna byter traditionella tak av plast mot solpaneler

I Europa är Frankrike en pionjär, särskilt inom vinodling. Där är statliga bidrag till modultak tänkta att skydda vinstockar.

”Många druvsorter får för mycket sol och värme på grund av klimatförändringarna”, förklarar Trommsdorff. ”Skugga kan ge vissa fördelar här.”

NYA FRAMTIDSUTSIKTER FÖR JORDBRUKET

Fabian Karthaus planerar att utöka sin agrovoltaics solelpark i framtiden. För tillfället växer hans bär under 0,4 hektar (cirka 1 tunnland) solpaneler. ”Jag skulle vilja utöka det här till en yta på 8 eller 10 hektar, då är det verkligen värt det.”

Fabian behöver dock vara tålmodig. Än så länge, säger han, är expansioner och investeringar som detta fortfarande besvärligt för bönder i Tyskland.

Men han hoppas att det snart kommer att ändras. Och han råder redan andra bönder att ”definitivt börja ta itu med ämnet”, även om det fortfarande tar ett tag att implementera på deras egna fält.

Artikeln är översatt från Tyska

Artikeln på Engelska >>

Har du ett ämne, en artikel eller en film du tycker borde finnas bland våra artiklar?

Eller har du frågor kring Solceller på marken - hör av dig till cecilia.edling@solkompaniet.se