Solparker är lösningen som ökar mängden förnybar energi och minskar koldioxidavtryck. Det är såklart även önskvärt med maximerade hydrologiska och miljömässiga fördelar. Men vad säger forskningen? Hur påverkar solparkerna sin omgivning? Och kan vi redan veta det?
Detta är en översatt artikel från PennState Institutes of Energy and the Environment. Här återfinns orginalet.
Stora solparker växer snabbt i Pennsylvania och runt om i världen. På grund av sin storlek kan solparkerna påverka naturliga hydrologiska och ekologiska processer. Men tas hänsyn till detta kan eventuella negativa effekter minimeras och solparkerna kan i stället generera positiva nettoförändringar i ekosystemtjänster och till och med ge fördelar för naturen.
Eftersom solparker är en relativt ny lösning finns det ännu lite forskning kring bästa markförvaltningspraxis. För att bättre förstå solparkernas effekt på ekosystemet, sammanfattades nyligen aktuell vetenskaplig forskning gällande solparkers påverkan på jordar, vegetation och hydrologi.
Den forskning som finns har funnit varierande effekter av solparker. Detta beroende på platsens egenskaper (typ av jord, rak mark eller sluttning), vegetationstyp och skötsel. I vissa fall förekom oönskade förändringar i markens egenskaper, såsom minskad förmåga hos vatten att infiltrera marken eller minskat organiskt material, vilket kan vara en indikator på markens hälsa. I vissa fall fanns ingen skillnad alls. Många av de utvärderade platserna har solparker som utvecklades för runt ett decennium sedan. Sedan dess har praxis för solparksbygge utvecklats vilket också kan påverka resultaten på nyare parker.
Forskningen visar att det vanligtvis är kortare och mindre täckning av vegetation under solpanelerna på grund av dess skuggning. Men i mer torra, soliga områden som Arizona kan det faktiskt finnas mer vegetation under panelerna. I vattenrika regioner som Pennsylvania har solpanelerna visat andra fördelar som t ex förbättrad livsmiljö för pollinatörer. När det gäller frågan om solparker leder till nettoökning av dagvattenavrinning finns det nästan ingen forskning ännu.
Det behövs ytterligare insikter kring bästa förutsättningarna för solparker för att maximera miljönyttan. Därför har fältforskning initierats i Pennsylvania. Bland annat undersöks ”icke idealiska” platser som t ex höga sluttningar och klipphällar med miljösensorer och provtagningar för att t ex förstå om solparkerna påverkar hur vatten rör sig i landskapet, kolansamling i marken och mångfald av insekter. Även agrivoltaics utforskas, där får betar bland panelerna för att på så sätt hjälpa till att hantera växtlighet och ge ytterligare ekonomisk- och jordbruksnytta.
All insamlad information kan hjälpa oss att avgöra hur vi ska skörda fördelarna av solenergi, samtidigt som ytterligare ekosystemfördelar maximeras och eventuell negativa miljöpåverkan minimeras.
Forskning sker även i Sverige. Här är en rapport från RISE.
Och det forskas på Kärrbo prästgård, Sveriges första agrivoltaics solpark.