Skribent: Annika Sundin – Medveten Kommunikation
Har du hört talas om agrivoltaics? Det är lösningen som ger hållbar och lokalproducerad elektricitet samtidigt som den bibehåller öppna landskap genom att jordbruk och solbruk kombineras. Idag finns endast en solpark i Sverige där solel och jordbruk samsas; Kärrbo Prästgård i Västerås. Anläggningen är ett forskningsprojekt som utreder vad som krävs för att agrivoltaics ska bli så hållbart som möjligt i våra svenska förhållanden. Vad säger forskningen? Och vad säger markägaren? Här får du svaren.
Vad är agrivoltaics?
Agrivoltaics innebär att jordbruk och hållbar solenergiproduktion samsas på en och samma yta. Helt enkelt en samexistens mellan solelproduktion och jordbruk. Ett av målen med agrivoltaiska system är att bevara och nyttja jordbruksmark och bibehålla öppna landskap samtidigt som produktion sker av lokal, fossilfri solel. Agrivoltaics har flera fördelar jämfört med traditionella markbaserade solcellssystem. Förutom att kombinationen av jordbruk och solel kan ge ökade intäkter, kan det också leda till högre markanvändningseffektivitet, högre avkastning på grödor och vattenbesparing. Genom agrivoltaics tas marken inte ur produktion, istället nyttjas den på två sätt samtidigt och marken är skyddad för framtiden, solcellerna pålas och ingen åverkan görs på marken.
Hur etablerat är agrivoltaics i världen?
Japan var först med att utveckla agrivoltaics redan 2004. Världen förbereder sig nu för mer kombinerat solbruk och jordbruk. Bland annat planerar Sydkorea och Kina för massiva subventionsprogram för hundratusentals solcellssystem inom jordbruket, i Italien har regeringen anslagit 11 miljarder kronor i stöd till agrivoltaiska solcellssystem och i Tyskland pågår rigorös forskning på området sedan 2011. I många andra länder som t ex Indien, Malaysia, Vietnam, Frankrike, Danmark, USA, Chile och så Sverige pågår både forskning, studier och piloter.
Karta över agrivoltaics-projekt i världen:
Vad säger forskningen i världen?
Forskningsresultat från agrivoltaiska solparker i USA visar på ökad produktivitet hos grödorna, samtidigt som skuggan från solpanelerna bidrar till minskat behov av bevattning och därmed lägre vattenförbrukning. Forskningsresultat från Tyskland säger att agrivoltaics-systemen producerade mer el än beräknat redan från början och att underhållet är mindre komplext än befarat. Solcellerna ger dessutom skugga åt grödan under de torraste delarna av året vilket gör att man kan minska på konstbevattning och spara på vattnet.
Vad säger forskningen i Sverige?
Sedan hösten 2020 pågår forskning utifrån svenska förhållanden på Sveriges första agrivoltaiska solpark* – Kärrbo Prästgård utanför Västerås. Forskningen genomförs av en tvärvetenskaplig forskargrupp som kombinerar områdena energi, mat och vatten. Syftet med forskningsprojektet är att se hur energieffektiviteten och lönsamheten hos agrivoltaiska system kan ökas för svenska förhållanden.
Solparken i Västerås utvärderas både vad gäller solelproduktion och odling. Man mäter och registrerar solinstrålning och temperatur i mark, markfuktighet och skördar. För att kunna ge statistiskt säkerställda resultat av forskningen krävs flera somrar med noggranna mätningar. Det kommer finnas ett ordentligt underlag att utgå ifrån, precis som 2021 kommer det att skördas tre gånger på Kärrbo Prästgård i sommar (2022). I höst sammanställs och analyseras all data och då får vi det exakta utfallet. Forskarna hoppas på att se samma goda resultat i svenska förhållanden som forskningen har visat i andra länder. Och hittills ser det lovande ut.
Trenderna vi ser visar det vi trodde från början. Vi ser att vi kan kombinera solel och jordbruk utan att det påverkar resultatet särskilt mycket. Vi ser en jättestor potential för agrivoltaics. Även om vi inte har exakta resultat ännu är vi är väldigt positiva, säger Bengt Stridh, Universitetslektor, Mälardalens Universitet.
Om vi skulle ta den andel jordbruksmark som är vall och grönfoderväxter idag så skulle vi kunna producera dubbelt så mycket el som hela Sveriges elanvändning, enligt TV4 intervju med Bengt Stridh.
Vad säger markägaren?
Familjen Berglund/Andersson på Kärrbo Prästgård ställde om till ett hållbart jordbruk för 30 år sedan. De odlar grönsaker utan bekämpningsmedel och konstgödsel, de låter kor, får och hästar beta på åkrarna för att utföra ekosystemtjänster och de använder i möjligaste mån eldrivna fordon. Familjen ser många fördelar med ett hållbart jordbruk – både för den lokala miljön, människorna som bor där, plånboken och planeten.
De har nu utökat sitt redan hållbara jordbruk genom Sveriges första agtivoltaics solpark. med Skörden av vall, den fleråriga växt som är Sveriges vanligaste fodergröda för djur, kombineras nu med produktion av lokal solel. Markägaren och lantbrukaren på Kärrbo Prästgård, Ulf Anderssons dröm är att vara en komplett, hållbar bonde, en dröm han är på väldigt god väg att uppfylla.
Jag är en sådan person som aldrig säger nej till något nytt som kan vara bra för framtiden och miljön. Det här är en bra affär och det ger en trygghet av försörjning av ström. Jag som bonde kan producera min egen energi på åkermarken utan att jag förlorar odlingsmöjligheter. Det här är overkligt bra! Det är chansen för alla som har lite mark. Jag har blivit rikare både monetärt och i livet – jag är oerhört rik, på alla sätt, säger Ulf Andersson.
Är agrivoltaics, solbruk + jordbruk, lösningen?
För att vi ska nå de svenska klimatmålen där vi ska bli världens första fossilfria välfärdsland med 100 procent förnybar elproduktion till 2040 är solel en viktig del av lösningen. Genom att kombinera jordbruk med solceller sprider vi ut risken och kan ställa om Sverige, samtidigt som vi fortsätter bedriva det så viktiga jordbruket. Resultaten av forskningen på Kärrbo gård kommer förtydliga hur vi på bästa sätt kombinerar solceller på mark med jordbruk. Ja, Agrivoltaics är en del av den lösning för omställning som vi så väl behöver. Varför välja mellan hållbar elproduktion och inhemskt jordbruk? Vi ska såklart göra både och. Just nu bygger Solkompaniet, tillsammans med Linde energi, den första svenska kommersiella, troligen Nordens största, storskaliga, Agrivoltaics-park i Fellingsbro utanför Lindesberg.
Tillsammans bygger vi det hållbara samhället, på riktigt – Tillsammans ställer vi om Sverige
Är du lantbrukare eller markägare och är intresserad av att veta vad vi kan göra tillsammans?
Kontakta oss – våra markutvecklare är redo att svara på dina frågor
*Forskningsprojektet genomförs i samarbete mellan bland annat Mälardalens Universitet, Sveriges Lantbruksuniversitet, SMHI, NASA och Solkompaniet. Projektet finansieras via Energimyndigheten. Forskningen sker inom området Resurseffektivisering och minskning av utsläpp med inriktning Framtidens energi. Projektet är med på Kungliga IngenjörsVetenskaps Akademiens, IVAs, 100-lista 2021: Från kunskap till hållbar krisberedskap.