Sveriges elanvändning förutspås fördubblas fram till 2045. Sverige har investeringspengarna, ytan, elnätet och elbehovet. Vi behöver också fokus på att ställa om till fossilfri, helst förnybar, el för att minska vårt klimatavtryck och bromsa den globala uppvärmningen. Vi är redo att förändra samhället och branschen som vi känner den! I veckan arrangerade Solkompaniet ett panelsamtal kring storskalig solel på konferensen DI Energi. Här får du en snabbsummering.
Storskalig solel är en del av lösningen
I Sverige gör vi av med ca 140 TWh per år. 2045 förutspås denna siffra ligga på runt 300 TWh. För att klara omställningen och för att möta behovet av ökad elanvändning krävs olika lösningar. Vi behöver allt ifrån energieffektivisering, lagring och olika AI-lösningar. Och! En ökad elproduktion. För detta krävs flera kraftslag och olika och kostnadseffektiva lösningar. Solelbranschen står redo att leverera minst 30 TW timmar solel fram till 2030. Solel på tak är en självklarhet, men det kommer inte räcka till för det som krävs. Vi behöver storskalig solel – solel på mark.
Solelsfakta för Sverige – idag fram till 2030
- Idag finns drygt 100 000 solcellsanläggningar i Sverige. De producerar tillsammans ca 1,5 TWh.
- Inom 8 år – 2030 – kommer det finnas över en halv miljon solcellsanläggningar i Sverige. Dessa kommer producera 30 TWh solel.
- 2030 kommer det finnas ungefär 250 stora och ett antal mindre solcellsparker. Dessa parker kommer stå för mer än 50% av produktionen.
- De största parkerna kommer tillföra ungefär 0,5 TWh/st.
- Parkerna kommer främst byggas i SE3 och SE4 där behovet av el är som störst.
- 18 av de 30 TWh solel som ska levereras beräknas komma från storskalig solel – solel på mark.
- Fram tills 2030 kommer solcellsparkernas storlek att växa med en faktor på 10-20.
Snabbast och god lönsamt
Solel är ett långsiktigt tillskott som kan förverkligas på kort sikt. Det är det absolut snabbaste energislaget att bygga ut. Arbetet med att få en solpark på plats kan delas upp i två faser. Den första som består av utvecklingsarbete där vi arrenderar, får olika tillstånd osv. Denna fas tar ungefär två år. Själva bygget går snabbt. En storskalig solpark står klar på ungefär ett år. Det är dubbelt så snabbt som vind och fyra gånger så snabbt som kärnkraft.
Solel är en lönsam affär, en bra investering med god avkastning. Normal-caset ger en avkastning 7-13% Hög solinstrålning ger mer avkastning, elområde SE4 ger högst avkastning.
Hur mycket mark behövs till solparkerna?
Ibland höjs röster kring att solceller på mark kommer ta för mycket mark odlingsbar mark i anspråk och oro för målkonflikter uppstår. Solelsbranschen kommer behöva ungefär 25 000 ha mark för att bygga solparker på fram till 2030. Det motsvarar ungefär 0,7% av den odlingsbara marken i Sverige. Om parkerna enbart skulle byggas på odlingsbar mark, skulle alltså under 1% av den odlingsbara marken tas i anspråk. Dock kommer parkerna att byggas på många andra platser än just på odlingsbar mark och det går även utmärkt att kombinera jordbruk och solbruk, sk. agrivoltaics.
Panelsamtal med fokus på samarbete
Det finns en komplexitet i att bygga den här typen av infrastruktur, många intressen ska samlas och samsas. Frågan om samarbete för att snabbare komma vidare är väldigt central. Därför var det intressant att under panelsamtalet få ta del av tre olika perspektiv. I panelsamtalet deltog Linus Hägg, CIO, från investeraren Niam som storsatsar på solel, Peter Wigert, stf. generaldirektör, Svenska Kraftnät som är systemansvarig myndighet för Sveriges kraftsystem och Axel Alm, vd, Solkompaniet.
Linus Hägg, CIO på investeraren Niam berättade att energiomställningen är en viktig linje för Niam och att stort fokus ligger på sol, mycket tack vare den stora fördelen med snabb utbyggnad. Linus konstaterade att solkraft är relativt nytt i Sverige, men att processen liknar vind som vi känner till sedan tidigare. Det behövs mark, tillstånd, nät och energiresurs. Linus vill inte ställa vind och sol mot varandra, eftersom båda behövs, men fördelarna med solkraft är att det har en mer förutsägbar produktion, lägre operationell risk och sol kan lokaliseras närmre konsumtionsbehovet. Ett tydligt budskap från Linus var att vi måste våga testa nya och smidigare arbetssätt och ökat samarbete, alla parter har mycket att lära av varandra. Alla behöver samverka och bidra – vi har behov av fler solparker, lagring och att konsumenterna ökar sin flexibilitet och anpassar sig efter produktionen.
Peter Wigert, stf. generaldirektör, Svenska Kraftnät sade att vi ska fylla 300 TWh solel är ett enormt bra tillskott till elmixen och en stor del i den ekvationen. Peter poängterade att tajmingen är viktig. Vi behöver hitta en balans där vi producerar tillräckligt med solel, men inte för mycket. Eftersom sol är en varierande kraft behövs lösningar för att ta hand om den vid en överproduktion för att få balans i nätet och upprätthålla driftsäkerhet. Det behöver skapas ett större system med stödtjänster för att kunna bidra till och balansera upp systemet och både på kort och lång sikt. Det inkluderar till exempel batterilagring och omvandling till vätgas. Alla aktörer som bidrar till kraftsystemet måste förstå att det är komplext med många samverkande faktorer, men att det ytterst handlar om att det ska vara stabilt och säkert. Även Peters budskap var att det är viktigt att hitta starka samverkansformer för att komma snabbare framåt. Dock behöver vi se till att alla kraftslag får rimligt betalt för den el som produceras.
Budskapet från Axel Alm, vd, Solkompaniet, var att solel kommer bli ytterligare konkurrenskraftigt om vi tittar ett eller två årtionden framåt. Men, hela processen behöver gå snabbare. Något som kan hota utvecklingen är att nätägarna inte kan hantera energin som kommer från parkerna eller att tillståndsfrågorna tar för lång tid. Axel poängterade även han att det är viktigt att produktionen av solel matchas ihop med andra kraftslag för att få balans. Solelen planeras för de platser där elen behövs mest och gör mest nytta.
Summering
Konklusionen av samtalet är att alla inblandande, både myndigheter och privata aktörer, behöver samarbeta och hitta gemensamma vägar för att omställningen ska gå snabbare.
Storskalig solel händer redan idag och kommer hända i ännu större skala framöver.
Vi ser fram emot rätt förutsättningar och samarbete. Solkompaniet står redo att bygga det nya samhället tillsammans, säger Axel Alm.
Här kan du lyssna på hela inslaget från DI Energi november 2022