SLUTREPLIK DN DEBATT 26/5.

13 solparksaktörer: Vi vill inte ha subventioner för solkraften. Men om onödiga hinder för utbyggnaden rivs ned finns möjligheten att uppnå ambitiösa mål.

I en replik på vår debattartikel ifrågasätter Per Kågeson möjligheterna att bygga ut 30 TWh solkraft.  Kågeson menar bland annat att det skulle leda till så låga elpriser på sommaren att fortsatta investeringar blir olönsamma.

Vi är givetvis medvetna om att fler solparker kommer att bidra till sänkta elpriser sommartid. En sådan prissänkning skulle vara till nytta för hushåll och företag – inte minst i södra Sverige. Under 2021 var exempelvis prisdifferensen mellan elområde 3 och 4 allra störst i juni, vilket är den månad då potentialen för solel är som störst.

Sverige har också ett ökande elbehov dagtid under sommarhalvåret, och efterfrågan växer med allt fler elbilar, ett ökat kylbehov i våra fastigheter och en ökad elanvändning i industrin. Elpriset kommer fortsätta vara högre på dagarna än på nätterna, och med successivt sjunkande kostnader för solkraft kommer solparkerna även fortsättningsvis vara lönsamma utan stöd.

Vad vi helt säkert vet är att det är bråttom att snabbt öka den utsläppsfria elproduktionen för att möta klimatkrisen.

Vi föreslår därför inte några som helst subventioner för att kompensera för lägre elpriser under soliga sommardagar. Det är upp till solcellsaktörerna och investerarna att göra sina egna kalkyler och bedöma om investeringen är lönsam.

Vad vi efterfrågar är att plan- och regelmässiga hinder rivs så att det blir möjligt att, på marknadsmässiga grunder, tillvarata den enorma potential som finns. Därför vill vi se en nationell strategi för solkraft, ökat fokus på klimatnytta i miljöbalken, kriterier för solparker som riksintresse och mer effektiva tillståndsprocesser.

Vårt föreslagna mål om 30 TWh solkraft år 2030 är högt ställt. Samtidigt är det värt att notera att Svenska Kraftnät i sin långsiktiga marknadsanalys från 2021 inkluderar scenarier med motsvarande nivåer, om än längre fram. Hur mycket som kan realiseras beror på hur elsystemet, lagringstekniker och den pågående elektrifieringen av samhället utvecklas.

I såväl Sverige och Europa som i övriga världen växer just nu ett nytt energisystem fram, tätt integrerat med industri- och transportsektorn, med helt nya möjligheter till marknadsreglering, lagring och med vätgas som en brygga mellan sektorerna.

Den historiskt snabba utvecklingen flyttar ständigt fram gränserna för de ekonomiska och tekniska möjligheterna. Marknaden för större stationära batterier växer snabbt. Väster om Berlin byggs nu en solcellsdriven vätgasanläggning som ska förse industrier, transportföretag och tankstationer med lokalt producerad vätgas. På Chalmers har forskare nyligen lyckats visa ett helt nytt sätt att lagra solenergi i 18 år.

Det är som sagt svårt att sia om framtiden. Men vad vi helt säkert vet är att det är bråttom att snabbt öka den utsläppsfria elproduktionen för att möta klimatkrisen, minska Europas fossilberoende och möjliggöra industrins och transportsektorns omställning.

Höga elpriser och en begränsad elproduktion hotar både näringslivets konkurrenskraft och klimatomställningen. Det är hög tid att solkraften ges förutsättningar att bidra på marknadsmässiga grunder.

Har du ett ämne, en artikel eller en film du tycker borde finnas bland våra artiklar?

Eller har du frågor kring Solceller på marken - hör av dig till cecilia.edling@solkompaniet.se